Snabba Fakta

Kärnvapen skiljer sig från andra vapen - endast med kärnvapen kan man på några timmar döda hundratals miljoner människor och riskera att medföra slutet på den mänskliga civilisationen.

Officiella kärnvapenstater (enligt Ickespridningsavtalet NPT)
USA
Ryssland
Storbritannien
Frankrike
Kina

De-facto kärnvapenstater (stater som skaffat kärnvapen efter att Ickespridningsavtalet NPT öppnades för underskrifter 1968)
Indien
Israel
Pakistan
Nordkorea

Hur många kärnvapen finns det?
Eftersom ingen av kärnvapenstaterna offentligt publicerar hur många kärnvapenspetsar man har i sina arsenaler är det svårt att säga exakt hur många kärnvapen som finns i världen. Siffrorna skiljer sig också åt beroende på om man endast räknar med operativa stridsspetsar, eller om man även inkluderar vapen som finns i reservlager eller som väntar på att nedmonteras. Antalet operativa strategiska stridsspetsar i USA och Ryssland kontrolleras dock noga av de båda parterna enligt START-avtalet och de siffrorna är säkra. Den största osäkerheten gäller Rysslands taktiska kärnvapen.

Förutom dessa laddingar finns ett mycket stort antal kärnor, ”pits”, av plutonium eller vapenuran, som utgör rester efter nedmontering av kärnvapen. Dessa hyllvärmare kan i viss omfattning användas som bränsle i kärnkraftverk men väntar annars på slutförvaring, ett problem som ännu inte blivit löst.

Federation of American Scientists och Bulletin of the Atomic Scientist gör ett bra jobb med att hålla reda på kärnvapenarsenalerna. Löpande uppdateringar görs på http://www.fas.org/programs/
ssp/nukes/nukestatus.html .
För att få de senaste siffrorna är det klokt att besöka deras hemsida.

Tabellen nedan är aktuell för år 2009.

Förklaringar:

1 Ett okänt antal vapen, troligen inte fler än 200, är placerade i europeiska NATO-länder: Italien, Tyskland, Belgien, Nederländerna. De är bomber som leveras med flygplan och är av typ B61 avsedda för fritt fall.

2 Omkring 5000 stridsspetsar av dessa skall enligt beslut i amerikanska kongressen avföras ur reservlagret och demonteras före år 2020.

3 Den exakta storleken och sammansättningen i ryska reservlager är osäker och baseras på nivåer under Kalla Kriget och efterföljande nedmontering. Vissa ickeoperativa kärnvapen tros finnas i reservlager medan vissa väntar på att nedmonteras.

4 Endast 50 missiler finns kvar, för maximalt 150 stridsspetsar. Mindre än 160 stridsspetsar sägs vara operationellt tillgängliga, men det finns troligen ett mindre antal i reserv. Storbritannien har ständigt en ubåt med upp till 48 stridsspetsar på patrull. Som tillägg till operationellt tillgängliga stridsspetsar har Storbritannien troligen en inaktiv reserv.

5 Liksom andra kärnvapenmakter har Frankrike troligen en inaktiv kärnvapenreserv.

6 Många av de strategiska kärnvapnen är avsedda för att användas regionalt. Statusen för Kinas icke-strategiska kärnvapenarsenal är osäker – vissa utplacerade stridsspetsar är eventuellt inte fullt operationella. Ytterligare stridsspetsar finns i förvaring, med ett totalt reservlager om c: a 200 stridsspetsar.

7 Alla stridsspetsar i de fyra mindre kärnvapenstaterna anses strategiska och troligen är endast vissa av dessa operationella.

8 Israel har aldrig officiellt erkänt innehav av kärnvapen men landets kärnvapenarsenal anses vara ett vedertaget faktum.

9. Nordkorea provsprängde en kärnladdning den 28 oktober 2008, som enligt Organisationen för övervakning av provstoppsavtalet CTBTO hade en sprängstyrka understigande 1 kt. Detta talar för att testet var ett partiellt misslyckande. Den 25 maj 2009 utfördes en mer framgångsrik test med en effekt på omkring 4 kt.

OBS! Totalsumman bör ses som en ungefärlig summa, i och med avrundningar och osäkerheten kring de fyra mindre kärnvapenstaternas operationella status samt osäkerheten kring storleken på reservlager i tre av fem av de officiella kärnvapenmakterna.

Sammanfattningsvis, för minnet, kan man alltså säga att det finns i världen omkring 23 000 kärnladdningar varav drygt 8 000 är utplacerade och av dessa är nära 6 000 strategiska. Av totalantalet finns 96% i USA och Ryssland men av antalet strategiska "endast" 85%.

Av de ryska och amerikanska kärnvapnen är 2 600 i omedelbar avfyrningsberedskap. Deras sammalagda sprängstyrka motsvarar 100 000 Hiroshimabomber (Bruce Blair, Oslokonferensen februari 2008).