eng
top_header
Lär om kärnvapen | Filmer och Material | Rädda Världen | Förkortningar | Länkar | För lärare | Sök

In English

slmk svenska freds

Medicin

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

  1. Kärnvapnens påverkan på människokroppen
    - Tryckvågen
    - Värmestrålning/värmevåg
    - Initialstrålning
    - Strålningsskador
    - Radioaktivt nedfall

  2. Atomvinterns följder
    - Klimateffekter av ett begränsat kärnvapenutnyttjande
    - Ozonlagret krymper
    - Jordbruksproblem och svält
    - Domedagslagret
    - Problem med vatten

  3. Cancerrisken efter en kärnexplosion
    - Efter Hiroshima och Nagasaki – berättelsen om Sadako
    - Efter provsprängningarna i Stilla havet
    - Tooth Fairy projektet - Mjölktänder och motstånd
    - Tjernobyl – livet efter olyckan

  4. Reproduktion och fosterskador

  5. Barn av Hiroshima och Nagasaki

  6. Sjukvård efter en atombomb
    - När läkaren själv blir sjuk
    - Brännskador
    - Råttornas och kackerlackornas värld

  7. Kärnvapen och det mänskliga psyket
    Det konstanta hotet – uppgivenhet och förnekelse
    Ansvaret för liv och död
    Hibakusha – livet efter atombomben

 
 
Kärnvapnens påverkan på människokroppen
I den gamla Hippokratiska läkareden skulle varje läkare lova att tjäna sina medmänniskor och så långt som möjligt rädda det liv som går att räddas. Att läkare världen över engagerar sig i kampen för att avskaffa kärnvapnen är därför självklart. Vad kan väl strida mer mot en medmänsklig och humanistisk målsättning än ett vapen som inom loppet av några ögonblick kan förinta hela jorden med alla dess levande varelser? Världshälsoorganisationen WHO skrev i en rapport 1983 att kärnvapen utgör det största omedelbara hotet mot mänsklighetens hälsa och överlevnad. (1)
En kärnvapenexplosion kan orsaka skador på människor på en lång rad olika sätt – både direkt och indirekt på längre sikt. Kärnvapnen skadar både levande människor och foster i mammans mage. Vid en kärnvapenexplosion förstörs sjukhus och dödas vårdpersonal, vilket gör det svårt att hjälpa dem som överlever. I Hiroshima dödades omedelbart omkring 140 000 människor av atombomben.

Det totala antalet invånare i Hiroshima vid den tiden beräknas ha legat runt 350 000, vilket betyder att ca 40 % av befolkningen omedelbart dog till följd av atombombningen. (2) I Nagasaki dödade den amerikanska atombomben över 70 000 människor och skadade ännu fler, utan att räkna dem som senare dött i cancer. (3) När vi går vidare in på medicinska konsekvenserna av kärnvapenkrig idag är det viktigt att hålla i minnet att bomben Little Boy, som exploderade över Hiroshima, hade en sprängstyrka motsvarande ca 15 kiloton TNT, och Fat Man som exploderade över Nagasaki uppnådde en sprängstyrka motsvarande 21 kiloton trotyl (TNT).

De kärnvapen som finns i moderna kärnvapenarsenaler är mycket större än så, exempelvis innehåller en av de brittiska Tridentubåtarna med kärnvapen en sammanlagd sprängkraft på 24 megaton TNT. (4)

Det innebär alltså att vissa av dagens över 20 000 kärnvapen är mer än 1000 gånger starkare än bomberna över Hiroshima och Nagasaki. En tanke som är bra att ha i bakhuvudet när vi pratar om vilka faror kärnvapen innebär för människors liv och hälsa.
bild2
När ett kärnvapen exploderar uppstår en enorm tryckvåg som kan uppnå hastigheter på flera hundra km/timme. Tryckvågen dödar dem som befinner sig nära explosionsplatsen, och orsakar inre skador som lungskador, sprängda trumhinnor och inre blödningar. När tryckvågen rasar fram sliter den också sönder byggnader och infrastruktur. Glassplitter, tegel, betong och trävirke som kastas runt kan döda eller allvarligt skada människor.
Kärnexplosionen orsakar också värmestrålning med en så hög temperatur att hela kroppar förångas. Allvarliga brännskador och ögonskador är också resultat av värmestrålningen. Värmevågen kommer att sätta eld på städer och skogar och resultera i enorma eldhav, som skadar eller dödar många människor.
bild3

En av de stora skillnaderna mellan kärnvapen och konventionella vapen är att de förra dödar och skadar också genom radioaktiv strålning. Strålningsskador orsakas av gamma- och neutronstrålning som finns i initialstrålningen och av det radioaktiva nedfallet. Det är kroppens celler som skadas av strålningen. Om man utsätts för en dödlig dos strålning kan döden inträffa alltifrån omedelbart till inom några månader av strålsjuka, som främst drabbar blodbildningen och infektionsförsvaret. Strålningsskador kan också utvecklas till cancer om kroppens celler inte hinner reparera sig själva eller gör felaktiga reparationer. Blodcancer (leukemi) utvecklas efter några få år, medan cancertumörer i inre organ visar sig efter ännu längre tid. Hos gravida kvinnor skadas fostret av strålningen med missfall eller missbildningar som följd. Det finns också en stor oro för att strålningen skall skada arvsmassan och därigenom påverka kommande generationer.

Långt efter en kärnvapenexplosion kommer radioaktivitet att spridas både i området runt explosionen och, beroende på väder och vind, även långt bort från explosionsplatsen. Det här kallas radioaktivt nedfall. Människor kan påverkas av nedfallet direkt genom att träffas av det fina stoftet som regnar ner. De kan också få i sig radioaktiva partiklar genom att dricka mjölk från kor som betat kontaminerat gräs och från andra livsmedel som via växter och djur har tagit upp radioaktiva ämnen från nedfallet.

laddahem Fördjupning (pdf)
TILL TOPPEN
 

Atomvinterns följder
I kapitlet om Biologi har du kunnat läsa mycket om hur användande av kärnvapen påverkar miljön, och att det räcker med ett regionalt kärnvapenkrig för att temperaturen på jorden ska sjunka med flera grader. Ett storskaligt kärnvapenkrig skulle orsaka så stora förändringar på klimatet att man brukar tala om atomvinter. Atomvintern orsakas av den enorma mängd sot som uppkommer när städer, och i viss mån skogar, brinner i omfattande eldstormar.

Bränderna ger upphov till ofantliga mängder sot som lägger sig som svarta moln över kontinenterna. Sotmolnen ligger kvar i många år och gör att det blir mörkt och kallt. I kontinenternas inre blir temperatursänkningen ofta mer än tio grader, medan det kommer att märkas mindre nära kusterna och över havet.

bild4
bild5

Bild: Så här föreställer sig tillverkarna av dataspelen Warzone 2100 och The Nuclear Winter Game atomvintern
När det blir mörkt och kallt, och därmed mindre nederbörd faller ner i form av regn, kommer jordbruket direkt att påverkas. Bönderna kommer att få mindre skördar och resultatet riskerar att bli en världsomspännande svältkatastrof. Dessutom riskerar bristen på mat att leda till väpnade konflikter om de begränsade resurser som finns, med ännu fler skadade och döda som följd. Det kommer också att vara svårt för de överlevande att hitta rent dricksvatten, vilket kommer att ge upphov till svåra sjukdomsepidemier.
laddahem Fördjupning (pdf)
TILL TOPPEN
 
Cancerrisken efter en kärnexplosion
Cancerrisken kommer att öka bland dem som har överlevt kärnvapenexplosionen och som utsatts för radioaktiv strålning. De långsiktiga effekterna av strålning inkluderar en rad sjukdomar, både cancer (så som bröst-, sköldkörtel- och lungcancer) och leukemi. Risken för leukemi är störst om man utsätts för strålning i ung ålder, och unga flickor löper störst risk att drabbas av sköldkörtelcancer. (5)
bild6
Effekterna av atombombningarna i Hiroshima och Nagasaki fortsätter. De har lett till säkerställd ökad förekomst av cancer bland de överlevande. Man kan se en tydlig ökning av antalet cancerfall i dessa städer jämfört med andra liknande områden, en ökning som bara kan förklaras med effekterna av kärnexplosionerna. På grund av den långa tiden mellan exponering för radioaktiv strålning och själva sjukdomsutbrottet kan antalet cancersjuka ännu inte ha nått sin topp.
USA, Ryssland, Storbritannien, Frankrike och Kina har skrivit under det fullständiga provstoppsavtalet (1996) och uttalat att man inte kommer att göra kärnvapenprovsprängningar under väntetiden tills avtalet träder ikraft. Med detta har de storskaliga kärnvapenprovsprängningarna upphört, men hälsoeffekterna från de över 2000 atmosfäriska provsprängningar som gjorts lever vidare. Uppskattningar från 1990-talet visar att radioaktivt nedfall från sådana kärnvapenprovsprängningar globalt kommer att leda till över två miljoner dödsfall i cancer. Andra hälsoeffekter är då inte medräknade. (6)
laddahem Fördjupning (pdf)
TILL TOPPEN
 
Reproduktion och fosterskador
Både i områden omkring kärnvapenprovsprängningsplatser och efter bombningarna av Hiroshima och Nagasaki har man kunnat se ett ökat antal fosterskador. Eftersom cellvävnad som snabbt förändras är mycket känslig för strålning, är fostret särskilt sårbart. Strålningsexponering av foster har visat sig öka risken för barncancer. Man kunde också se en ökning av hjärnskador hos individer som i livmodern utsattes för strålning vid atombombningarna av Hiroshima och Nagasaki. (7)
bild7
Omfattande forskning har gjorts på djur där man kunnat visa att radioaktiv strålning ger upphov till ärftliga missbildningar. Man har inte kunnat belägga att detsamma gäller människor. Detta kan bero på att många genförändringar är recessiva d.v.s. ger förändringar endast då bägge föräldrarna bär detta anlag. Sådana skador är mycket svåra att påvisa i befolkningsstudier, bl.a. därför att de kan framträda i senare generationer.
 
Barn av Hiroshima och Nagasaki
I Japan kallas de pika-barn, vilket betyder ”barn av blixten” eller ”barn av ljusskenet”. Det här är de barn som fortfarande låg i sina mammors mage i augusti 1945 när först Hiroshima och sedan Nagasaki träffades av amerikanska atombomber. Studier har visat på en tydlig ökning av utvecklingsstörningar bland barn till mödrar som utsattes för radioaktiv strålning i samband med atombombningarna av Hiroshima och Nagasaki. Av 1600 studerade barn till dessa kvinnor fanns 25 fall av utvecklingsstörning, jämfört med 5 i en normalpopulation. (8)
bild8

Foto: BBC News

Inom ett decennium efter atombombningen hade forskare redan kunnat dokumentera hjärnskador och mental efterblivenhet hos barn som fötts av mödrar som befann sig inom 2 kilometer från bombens epicentrum (explosionsplatsen). Under senare år har man gjort nya studier på tidigare data och kommit fram till att det finns en tydlig koppling mellan var i graviditeten kvinnan befann sig vid bombningen och hur allvarliga hjärnskador barnet drabbats av. Framför allt har foster mellan veckorna 8 och 15 varit allra mest känsliga och utvecklat de allvarligaste hjärnskadorna. Utvecklingsstörningar, små huvuden, och dåliga resultat i skolan och på IQ test är exempel på effekter av fosterskador som kan orsakas av radioaktiv strålning.

Forskare vid Texas universitets Health Science Center påpekar dock att det inte nödvändigtvis är bara strålningen som har orsakat ökade utvecklingsstörningar, utan att även andra faktorer orsakade av atombombningarna kan ligga till grund. Forskarna nämner t ex att flera av de gravida kvinnorna förlorade medvetande i samband med tryckvågen eller för att de träffades av kringflygande material efter explosionen. Undernäring, infektioner och kraftig stress och oro över det pågående kriget kan också ha spelat in. (9)

Pika-barnen, som idag mer än 60 år efter atombombningarna är vuxna, har det ofta svårt i det japanska samhället. De påminner omgivningen om de hemska händelserna i slutet av andra världskriget som det moderna Japan inte vill tänka på varje dag. Många av dem har blivit placerade på olika institutioner och de har haft svårt att få utbildning och jobb.

 
Sjukvård efter en atombomb
Ett kärnvapenkrig kommer också att få förödande konsekvenser för sjukvården. Sjukhus kommer att förstöras, läkare och sjuksköterskor kommer att dödas och det kommer att bli brist på läkemedel. Det skulle bli oerhört svårt att hjälpa dem som skadats av kärnvapnen. Många av dem som i ”normala” fall kan räddas kommer att dö på grund av bristande vårdresurser. I bombningen av Hiroshima dödades 65 av stadens ca 150 läkare. På det största sjukhuset i Röda Korsets regi var sex läkare och tio sjuksköterskor friska nog att arbeta, endast en av dessa var helt oskadd. (10)
bild9

Foto: Shima-sjukhuset i Hiroshima efter atombombningen (Hiroshima & Nagasaki Remembered)
Ett kärnvapenkrig kommer att försvåra för människor att sköta sin hygien. Vattnet kommer att vara förorenat, människor blir tvungna att bo trångt, det kommer att bli svårt att göra sig av med avfall. De insekter och mikroorganismer som har stor motståndskraft mot radioaktiv strålning kommer att öka. Dålig hygien och ökning av insekter kommer att leda till att förekomsten av smittsamma sjukdomar ökar, vilket kan innebära att det uppstår epidemier och pandemier (världsepidemier).
laddahem Fördjupning (pdf)
TILL TOPPEN
 
Kärnvapnen och det mänskliga psyket
Vi pratar mycket om hur kärnvapen påverkar människan fysiskt, men det är också värdefullt att fråga sig vilken påverkan vetskapen om världens kärnvapenarsenaler och dess destruktionskraft har på människans psyke. Mår vi egentligen så bra av att leva under ett ständigt hot om utplåning på grund av världens kärnvapen? Många av oss kanske inte ens orkar tänka på det för att tanken känns skrämmande, avlägsen eller övermäktig.
bild10

Även om kärnvapen är högteknologiska skapelser måste vi komma ihåg att det till syvende och sist är människor som håller fingret på avtryckaren; att det är vanliga människor som har utvecklat dessa vapen och som kontrollerar dem och har förmågan att avfyra dem. Historien visar också på flera tillfällen där det har varit riktigt nära att kärnvapen har avfyrats av misstag, på grund av mänskliga fel och missbedömningar. Hur kan det kännas att vara den som verkligen har ansvaret för mänsklighetens vara eller inte vara?

Bara två gånger i atomtidsåldern har kärnvapen använts i krig: i Hiroshima och i Nagasaki augusti 1945. Närmare 200 000 människor dog, men många överlevde också. Hibakusha, kallar japanerna dem som överlevde atombomben. Idag reser många av de Hibakusha som fortfarande lever och orkar runtom i världen och berättar om sina upplevelser och minnen. Många berättar dystra historier om utanförskap och social utfrysning, om hur samhället inte har velat se dem och ge dem en plats efter kriget eftersom de så tydligt bär på minnet av det fruktansvärda som drabbade Japan 1945.
laddahem Fördjupning (pdf)
TILL TOPPEN
 
  1. World Health Assembly, Resolution WHA 36.28, 16 maj 1983. Effects of nuclear war on health and health services. WHO Genève 1984.

  2. Hiroshima Peace Memorial Museum

  3. Nagasaki Atomic Bomb Museum

  4. Trident Ploughshares
  5. americanscientist.org

  6. IPPNW och IEER: International Commission to Investigate the Health and Environmental Effects of Nuclear Weapons Production, i "Radioactive Heaven and Earth: The health and environmental effects of nuclear weapons testing in, on and above the Earth." The Apex Press, New York, 1991.

  7. Ibid

  8. waltr.net

  9. Stolzenburg, William. "A-bomb babies: mental blows, social woes - Hiroshima and Nagasaki". Science News. August 4, 1990

  10. Hersey, John. Hiroshima. New York: Vintage Books, 1989